
Jag är så glad att det görs en utredning av skolmaten i Östersunds kommun! För många barn är skollunchen den viktigaste måltiden eftersom Sveriges vanligaste middag lär vara snabbmakaroner och ketchup. Som sann gastronom är jag självklart FÖR bra skolmat. Med stort intresse har jag lusläst projektdirektiven för matutredningen på 1,2 miljoner där målet verkar vara ett klokt måltidsdirektiv för kvalitativ skolmat - oavsett aktör! Så bra, tänker jag! Idag är det nämligen bara en enda aktör, kommenens egna Matproduktion, som får leverera skolmat i Östersund. Om utredningen inte skulle få omfattas av alla aktörer så är det som att säga att man ska göra en utredning om barn - men bara titta på ett kön!
Jag vill därför gärna dela med mig av ett mycket gott exempel som utredningen kan titta närmare på, min vän Carola Magnusson, skolmatsentreprenör i Stockholm, känd från Matakuten på TV4. Carola driver CarolasEko som lagar all skolmat från grunden i tre olika kök till cirka 2000 elever per dag. Frukost serveras. Inga hel heller halv-fabrikat serveras, inget syntetiskt glutamat eller kemiska tillsatser finns i barnens mat. 70% av råvarorna är ekologiska/lokalproducerade, allt bröd bakas på plats. Hon serverar skolmaten för samma peng som genomsnittlig svensk skolmat dvs 8:- råvarukostnad per portion, 23.27:- med allt inräknat.
CarolasEko faller utanför ramarna om man bara ska titta på kommunala lösningar. Här är några ”köksvinster” en extern aktör som CarolasEko kan göra .
1. Rester kan tas till vara och säljas till exempelvis föräldrar. Jag tycker det är totalt oansvarigt att slänga helt okey mat!
2. Extra sittplatser i matsalen. Skollunch kan säljas till närboende och de äldre som ville skulle till-och-med kunna äta tillsammans med barnen.
3. Allt bröd bakas på plats. Man slipper dyra transportkostnader och kan dessutom sälja färskt bröd till närboende.
4. Köket kan nyttjas kvällstid för att anordna exempelvis matlagningskurser för föräldrar och barn.
5. Andra inkomstkällor som exempelvis catering gör kökets ekonomi stabilt och ger fler arbetstillfällen.
Kommunallagens utformning gör att Matproduktion inte kan göra något av ovanstående. Vilket är RESURSSLÖSERI. Jag är säker på att det är naturresurshållning på mormors vis, mindre produktionskök och förmågan att tänka utanför kommunallagens ramar ger BRA skolmat. Inte bara BRA skolmat förresten, landsbygdsutveckling och stark lokal ekonomi också men framförallt - friska, glada, pigga, starka och sunda barn! Tänk om Carola hade fått 1,2 miljoner för att ställa om skolmaten i Östersunds kommun enligt hennes modell. Då skulle i min mening målet med utredningen vara nådd - svindlande tanke. Nu återstår bara att se vad utredningen kommer fram till.
Mitt recept på BRA skolmat:
· Mat som lagas från grunden med ekologiska, lokala råvaror.
· Mat som är ren dvs. inte innehåller konstiga tillsatser, har varmhållits i timmar eller är åksjuk!
· Mat som har lagats med passion, kärlek och respekt för säsong och råvarors ursprung!
Källa: SCB ”Skolmaten i siffror”, Projektdirektiven till Matutredningen Dnr: 713-2008